Fetma är mer än tre gånger så vanligt hos människor med rörelse­hinder än hos den övriga befolkningen. Ny forskning ska ta reda på hur kombinationen av fetma och rörelsehinder försvårar delaktighet i samhället och vad som kan göras åt problemet.

Finn Rasmussen

En ond cirkel, så kan problematiken kring kombinationen av övervikt och rörelsehinder beskrivas. Begränsad rörlighet försvårar fysisk aktivitet och kan dessutom påverka tillgången till hälsosam mat.

– Personer med rörelsehinder drabbas oftare av övervikt eller fetma och upplever till följd av det även nedsatt psykiskt välbefinnande i högre grad jämfört med personer utan begränsad rörlighet, säger Finn Rasmussen, professor i socialmedicin och projektledare för studien.

Syftet med forskningsprogrammet är att identifiera förhållanden som främjar eller försvårar goda levnadsvanor och delaktighet i samhället bland människor med rörelsehinder.

– Den här gruppen människor har i väldigt liten utsträckning studerats utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv tidigare och det finns ett samhälleligt behov av att lära känna den här gruppen av människor och deras livssituation bättre. Vi vet att det finns en stigmatiseringsproblematik kring människor med övervikt. Problemet är troligtvis ännu större för personer som även har ett rörelsehinder.

Upplever mer stress

Slumpmässigt utvalda grupper av rörelsehindrade personer på eller utanför arbetsmarknaden ingår i olika delstudier som undersöker hur delaktighet i arbetslivet och hälsa kan främjas på lång sikt.

Hur man upplever kontroll, krav och stöd i arbetslivet är viktiga faktorer som påverkar ens psykiska välbefinnande. Höga krav i kombination med låg kontroll och brist på stöd genererar stress som påverkar hälsan negativt om situationen blir för långvarig. Dessutom kan tröstätande vara ett sätt att hantera stress i vardagen, vilket kan leda till en negativ spiral med ännu större övervikt – eller fetma – som följd.

Personer med rörelsehinder upplever generellt mer stress i arbetslivet, vilket ofta beror på att de har en osäkrare ställning på arbetsmarknaden. Finn Rasmussen Professor i socialmedicin, Karolinska Institutet

– Personer med rörelsehinder upplever generellt mer stress i arbetslivet, vilket ofta beror på att de har en osäkrare ställning på arbetsmarknaden. Känslan av bristande delaktighet uppträder även i kontakt med samhällsinstitutioner och föreningsliv. Det beror bland annat på svårigheter att transportera sig till aktiviteter av olika slag.

– Samhället ska så långt som möjligt anpassas till behoven bland människor med funktionsnedsättningar och inte tvärt om.

Unikt fokus

I en delstudie kommer man att kartlägga vilka behov av hjälp och stöd som människor med rörelsehinder och fetma upplever i första hand. Det skapar förutsättningar för en senare experimentell studie. Finn Rasmussen anser att hjälp och stöd måste utgå från individuella behov hos människor med funktionsnedsättningar och stärka deras tilltro till den egna förmågan till goda levnadsvanor och god hälsa.

– Ett unikt tvärvetenskapligt samarbete mellan folkhälsovetenskaplig och vårdvetenskaplig forskning om funktionsnedsättningar står i fokus i projektet och tillför ett mervärde. Forskningsprojektet har också uppmärksammats utomlands, nu senast vid en internationell kongress i Liverpool.

Fetma i Sverige

Omkring tio procent av alla vuxna i Sverige lider av fetma. Bland rörelsehindrade är förekomsten av fetma nästan tre gånger så stor, och högre bland kvinnor än bland män.

– Attitydförändringar tar tid och vi hoppas att vår forskning bidrar till att människor får ökad kunskap som inspirerar till fortsatt forskning på området.

Text: Nicole Kling